Tina och Bob, 2 bordercollies

Idag gav jag mig ut och spårade igen. Denna gång var sele och lina med och Tina visste vad det handlade om! Jag la ut spåret på vägen till där jag tänkt promenera så att jag skulle få ordentlig liggetid. Vi åkte och gick och Tina struttade som vanligt runt med svansen i vädret och såg nöjd ut. Jag hade även tänkt köra lite lydnad på en plan i anslutning till promenixen men där var snön alldeles för djup och skarig så det blev bara en platsliggning i dag. Sen tog jag bilen till spårplatsen. Jaha vad ser man då... Rådjur. Alltid ska det vara något. Fördelen var ju att jag såg vart de va, så man inte behövde hetsa upp sig! Tina plockade spåret fint men när vi kom till rådjursplatsen så var det stora fina legor och ordentliga sprättplatser. Tina kunde bara inte hålla sig utan smög sig dit och kollade av. Jag tänkte att jag inte skulle lägga mig  i utan se om hon tog sig tillbaka.... men hon blev lite för engagerad i liggplatserna så jag sa lugnt till henne att skärpa sig och komma tillbaka. Då kom hon skamset till mig för att sen bli överlycklig när hon tog vårt spår igen. Hon vart så glad att hon gjorde krumsprång och farten ökades betydligt.   Jäkla hund. Skönt att man ska på läger nu så man får spårat igång ordentligt.

Nu ska kameran läggas på laddning så jag får tagit riktigt mycket kort i helgen som kommer för det har ju varit lite skralt det sista.

Nedan en bild på en Dumstrut!!