Det kändes som...
Igår var jag med barnen hela dagen, först var vi på hopptävlingarna och det var underbart att träffa ungarna och alla kompisarna igen. På em så åkte vi hem till huset för att käka middag ihop och mysa lite. Men när jag sen skulle åka hem till mitt så kändes det som hjärtat skulle slitas ur kroppen på mig. Första gången jag tvingas lämna dem så och det var det mest fruktansvärda jag varit med om. Undra om man vänjer sig? SAKNAR, SAKNAR, SAKNAR. Obeskrivligt.
Tog en vända förbi Suss och Anders , deras barn och alla djur. Skönt att få bubbla av sig lite. Thnx guys!!
När jag väl kom hem tog jag och Kerstin en ordentlig tur med djuren och det kändes skönt att ha fått gjort det oxå.
På kvällen idag åkte jag till Henrik för att valla. När jag skickade Tina på ett hämt kom hon av sig och sprang till Bozz och bjöd ut sig istället för att valla *s* Men när Henrik fått Bozz att gå ifrån Tinas härliga bak, fortsatte hon med upptaget som inget hade hänt!!! *asg* Dom är ju för roliga. Resten av träningen gick faktiskt bra tycker jag och Tina är väldigt uthållig och orkar länge både i huvud och kropp. Nu blir det ingen mer träning innan tävlingarna på onsdag för nu vankas det jobb igen.
/A
Kommentarer
Trackback